Trying

Har haft en riktigt hemsk vecka. Ångest, förkyld, konstant illamående, totalt deprimerad. 
Tack och lov är det bättre med illamåendet idag. Och jag hoppas verkligen att det inte kommer tillbaks för det är hemskt och det räcker med allt annat!
Jag känner mig tom. Apatisk. Avstängd från verkligheten och från mig själv. Jag är så orolig hela tiden hur allt ska gå...Allt som varit...allt som är. 
Det är piller hit och piller dit. Det är min flykt från verkligheten, för jag klarar inte av den.
Ta på mig olika masker, låtsas vara glad fast det skriker inom mig...

Jag vet inte vad jag vill eller vart jag ska och jag blir galen på all fixering på utseende och pengar. 
Jag känner mig totalt värdelös. 

Är bjuden på min kusins bröllop nästa helg och jag är så rädd att jag inte kommer klara att åka dit. 

Imorgon har jag en tid till min knäppa psykolog. Hade tänkt ge upp henne men jag fick en ny tid och jag tror att jag ska försöka ge henne en sista chans...

Allt är en enda röra men jag kämpar för att överleva varje dag. 


Allmänt | |
Upp