wanna be free

Kan säga att jag aldrig nånsin mått så dåligt som jag gjort senaste året. 

Allt handlar om alkohol och piller. 

Det är allt jag lever för.

Jag har ingen. Folk tröttnar på mig och jag förstår det men jag har aldrig varit så ensam. 

Jag vågar inte gå ut. Tankarna om vad andra tycker är värre än nånsin. 

Jag hatar, hatar, hatar mig själv.

JAG SKÄMS ÖVER HUR JAG SER UT OCH ÖVER DEN JAG ÄR. 

Jag vill inte leva...men vågar inte dö. Vad fan gör man då? 

Jo man fortsätter. Man tar sig upp ur sängen. Tar sina piller och sen alkohol på det och så går dagarna som blir till år. 

ALLT PÅ GRUND AV ÅNGEST OCH RÄDSLA.

Har fått någon slags ätstörning också. Som om det inte räckte med allt annat. Så jag kan inte äta utan att spy. 

Det är ett helvete och som förstör mitt liv ännu mer såklart. 

Jag vill inte mer, jag orkar inte kämpa mer.

Det är det enda jag gör och jag orkar inte mer. Jag har fått nog. 

Känner att ingen förstår mig och jag isolerar mig ännu mer.

Men den här ensamheten äter upp mig och jag står inte ut mer. 

Ingen att prata med. 

Får ingen hjälp. 

Låt mig slippa detta lidande. 

Låt mig få försvinna från mig själv och detta hemska liv jag lever..

Ångest=min arvedel. 

Och rädslan har förstört mitt liv. 

Kan inte heller känna nånting. Vet inte vem jag är längre. Vill ingenting. Vad var meningen med detta livet? 

Jag undrar och önskar jag kunde få ett svar på det,  för detta är helvetet på jorden.

Jag vill inte vara kvar i detta. Snälla ta mig härifrån NU.

Jag är bara en börda för alla och ingen förstår mig. Jag bara förstör allt jag gör, speciellt mig själv och jag bryr mig knappt. Jag tror att den jag än gång var för evigt är borta.

💔💔💔