Livet går vidare...
Den senaste tiden har min depression blivit något bättre MEN ångesten och sociala fobin har blivit mycket värre! Det känns som jag ska gå sönder varenda gång jag är ute bland människor. Bara att gå utanför huset är hemskt plågsamt och jagförstår inte varför det aldrig blir bättre!
JAg har blivit som helt besatt av vad människor tycker och tänker och då främst främmande människor! Hur sjukt är inte det?!
Jag känner att jag inte kan se ut som jag vill, gå som jag vill, göra som jag vill utan hela tiden måste jag tänka på vad andra tycker att jag borde göra och tänka och hur jag ska se ut. Så därför isolerar jag mig allt mer i min lägenhet. Sitter här och skäms över mig själv.
Just nuu vill jag gå ut och ta en promenad men jag vågar inte utan jag får vänta tills det blir mörkt...då känns det lite lättare. Jag kan gömma mig.
Att leva såhär är verkligen plågsamt och handikappande. Jag kan inte göra vad jag vill för ångesten och rädslan har tagit över helt. Den styr mig och jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Om det ens går....Jag börjar tappa hoppet om det...
Senaste veckan har jag känt mig annorlunda i kroppen. Jag är väldigt trött och orkeslös, mycket ångest, svettas och fryser.
Var hos min läkare igår och jag berättade att jag inte tar de mediciner jag fick från avdelningen då jag senast låg inne. Hon sa inte så mycket om det utan ändrade i min apodos till de mediciner jag nu tar. JAg bad om att få mer lugnande men det vägrade hon gå med på vilket gjorde mig arg och ledsen. Jag vet att dessa bensodiazepiner inte är bra att ta i längden men det är det enda som hjälper mig just nu och jag vet inte hur jag ska klara mig på en sån liten mängd som hon gav mig...
Hon tyckte i alla fall att jag ska ta Lithium igen. Jag har inte tagit den på några veckor och jag sa att jag inte vill äta den för jag är inte manodeppressiv men hon påstår att den ska vara stabiliserande och hjälpa mot min depression och ångest så jag får väl ge den en chans till fast jag egentligen inte vill. Så jag tog första tabletten idag. Ska även göra ett försök med abilify igen och se om den hjälper mot mina paranoida tankar.
JAg har väldigt svårt att tro att en medicin kan ta bort mina tankar men jag ska provva. Kommer väl sluta med den om några dagar igen på grund av biverkningar.
Åh vad trött jag är på alla dessa mediciner! Frågan är om de hjälper över huvud taget...
JAg har gått upp i vikt igen och jag tror det beror på lyrican och att jag inte ätit så nyttigt det senaste och jag trivs inte!
Så nu när det börjar mörkna ska jag försöka mig ut på en promenad...
Kämpar på...
