Bröllop
Det var ett kämpande. Var på helspänn hela tiden. Jag fick dämpa min ångest med lugnande och alkohol men ändå kunde jag inte slappna av.
Men det var kul att träffa mina kusiner och vil höll ihop nästan hela kvällen så det var skönt.
Det var hemskt att gå upp imorse..bakfull och nästan varit uppe ett helt dygn. Nu är jag hemma och är helt slut. Det känns skönt att få vara ensam och kunna slappna av men genast kommer de depressiva tankarna och känslorna när jag blir ensam och jag blir så arg och ledsen att det ska behöva vara så svårt för mig att umgås med människor och jag hatar mig själv så mycket! Jag undrar verkligen vad de jag träffar tänker om mig.
Jag känner mig alltid konstig och utanför. Ful och fet...hemsk och värdelös och jag hatar att jag känner så.
Jag är rädd för allt och alla, orolig hela tiden. När ska det ta slut???!!!
Jag är trött på att leva såhär nu och ingen förstår hur fruktansvärt hemskt det är att må såhär!
Nu är all min energi slut. Ont i hela kroppen efter att ha spänt varenda muskel en hel dag och kväll.
Försöker i alla fall vara stolt att jag ändå vågade gå på bröllopet.
Men hemskt att det skulle vara så krävande.
Nu vill jag bara sova tills jag mår bra igen.