wanna be free

Måndag morgon. 

Vaknade tidigt, kunde inte sova, frös. Kände mig inte riktigt bra och det gör jag inte nu heller. Jag vet inte vad det är. Känns jobbigt med en tom vecka framför mig, inget att göra. Jag måste komma ut mer, men min sociala fobi förstör det. Jag är sååå trtt på det! Tänk att bara kunna gå ut och gå eller till och med springa utan att bry sig om andra människor. Vilken känsla! 

Jag blir arg och frustrerad! Varför ska alla andra få göra saker, men inte jag? Visst..jag kan gå ut men det är ett helvete! Jag är bara helt fokuserad på andra människor, vad de tycker och tänker om mig. Jag blir helt låst och jag skäms. Jag skäms så otroligt mycket över mig själv. Jag hatar mig själv...Hur jag ser ut, hur jag beteer mig, hur jag går, hur jag står, hur jag sitter. Alltså det är helt sjukt! Paranoida tankar om allt möjligt, tvångstankar. 

 

Min läkare tyckte ju att jag skulle börja med abilify, en antipsykotisk medicin som hon menade skulle hjälpa mot mina tankar. Jag tog den i en vecka men nu vill jag inte längre ta den. Jag blev bara väldigt trött. Och jag vill helst ta bort mediciner och inte lägga till. Så nu har jag inte tagit den på några dagar. Känner ingen skillnad direkt.

 

Jag har verkligen utsatt mig för mina problemm de senaste dagarna. Umgåtts lite mer med folk. Åka buss, vara utomhus bland människor. Det har varit väldigt jobbigt men också givande såklart då jag tycker det är värt allt det jobbiga  för att få träffa mina nära och kära men varför måste det vara såhär?! 

Jag tror att jag kämpar för lite. Jag måste nog göra 110 % för att kunna bli bättre men det känns FÖR JOBBIGT OCH PLÅGSAMT så då blir det att jag inte gör nånting men då tycker jag att jag är ännu mer värdelös än vad jag redan tycker. 

Jag måste lära mig att jag duger! Jag duger som jag är. Men jag vet inte om jag kan ta in det. Jag måste lära mig det.På något sätt...

 

Något som är väldigt tråkigt att jag har fått mycket sämre minne och jag tror det beror på all Stesolid och Lyrica. Jag blir ibland livrädd att jag ska glömma min pappa som gick bort för lite mer än ett årsedan. Jag minns tex inte begravningen alls...förutom när jag stod vid gravplatsen. Har fått höra att folk höll tal och de och de var där och JAG MINNS INTE! 

Sen är det även andra saker..som att jag tex varit på bio och sett en film med min syster. Hon berättar det och jag MINNS INTE! 

Jag hade nästan glömt av hur jag skulle åka buss för att ta mig till min bror i helgen. Jag blir ju rädd. Ska jag bli dement när jag är 31 år gammal?

Eller är det alla ECT-behandlingar som gjort detta? Det är säkert en blandning av allt men kul är det inte...

Hoppas verkligen det blir bättre om jag blir av med Lyrica.

Jag villl ju trappa ner den och jag har sänkt den lite. Det är väldigt svårt och just nu står jag på denna dos, 300 mg. 

 

Mitt mål idag är i alla fall att komma ut från lägenheten, gå en promenad och försöka städa här hemma. 

 

Avslutar detta bibelcitat som jag precis fick på mobilen. Tyckte det passsade bra: