Vill inte leva men vågar inte dö

Det var längesen jag skrev här nu. Vet inte heller om någon läser men nu kände jag ett stort behov att skriva vad jag känner.


Kan säga att jag aldrig nånsin mått så dåligt som jag gjort senaste året. 
Allt handlar om alkohol och piller. 
Det är allt jag lever för.
Jag har ingen. Folk tröttnar på mig och jag förstår det men jag har aldrig varit så ensam. 
Jag vågar inte gå ut. Tankarna om vad andra tycker är värre än nånsin. 
Jag hatar, hatar, hatar mig själv.
JAG SKÄMS ÖVER HUR JAG SER UT OCH ÖVER DEN JAG ÄR. 

Jag vill inte leva...men vågar inte dö. Vad fan gör man då? 
Jo man fortsätter. Man tar sig upp ur sängen. Tar sina piller och sen alkohol på det och så går dagarna som blir till år. 
ALLT PÅ GRUND AV ÅNGEST OCH RÄDSLA.

Har fått någon slags ätstörning också. Som om det inte räckte med allt annat. Så jag kan inte äta utan att spy. 
Det är ett helvete och som förstör mitt liv ännu mer såklart. 

Jag vill inte mer, jag orkar inte kämpa mer.
Det är det enda jag gör och jag orkar inte mer. Jag har fått nog. 
Känner att ingen förstår mig och jag isolerar mig ännu mer.
Men den här ensamheten äter upp mig och jag står inte ut mer. 
Ingen att prata med. 
Får ingen hjälp. 
Låt mig slippa detta lidande. 
Låt mig få försvinna från mig själv och detta hemska liv jag lever..

Ångest=min arvedel. 
Och rädslan har förstört mitt liv. 
Kan inte heller känna nånting. Vet inte vem jag är längre. Vill ingenting. Vad var meningen med detta livet? 
Jag undrar och önskar jag kunde få ett svar på det,  för detta är helvetet på jorden.
Jag vill inte vara kvar i detta. Snälla ta mig härifrån NU.
Jag är bara en börda för alla och ingen förstår mig. Jag bara förstör allt jag gör, speciellt mig själv och jag bryr mig knappt. Jag tror att den jag än gång var för evigt är borta.

💔💔💔


Skriv inläggstext 

Allmänt | |
#1 - - Micke:

Hej där, råkade trilla över din blogg och måste bara säga att du skriver bra tjejen. Ingen rolig tillvaro du beskriver om dig själv men hoppas att det inte är så jämt väl ?

Mvh Micke

#2 - - Anonym:

Tack så mycket. Tyvärr känner jag så varje dag. Varje sekund, varje minut...Kram till dig

#3 - - Anonym:

Tack så mycket. Tyvärr varje dag, timme, minut, sekund. Kram "Anna"

#4 - - Anonym:

Tack så mycket. Tyvärr varje dag, timme, minut, sekund. Kram "Anna"

#5 - - Micke:

Hej där tjejen, livstecken haglar inte av dig i form av nya inlägg direkt :) Allt bra med dig ?

#6 - - Annie:

Hej! Det låter så tufft det du beskriver. Vill bara säga att hur lite det än känns som det så är du värdefull. Du är viktig. Du har att värde bara genom att du finns till. Jag hoppas verkligen att du ska få hjälp att ta dig ur detta, för sanningen är att du är värd respekt och hjälp att hantera dina tankar. Finns det någon professionell som du kan vända dig till? Du ska inte behöva må så här! Du är värd bättre än så.

Och om någon skulle tänka något negativt om dig så är det de som har fel. Du är inte fel på något vis. Bara genom att läsa dina inlägg så kan jag se att du är en fin person. Alla människor har fel och brister, och ingen har rätt att döma dig. Gör de det så är det egentligen inget du behöver bry dig om. Sen vet jag att det kan vara svårt. Men det är sanningen oavsett.

Du är värd hjälp! Du är värd att må bra <3 Och jag tror verkligen att det finns en väg ur detta, det finns det alltid.

Kämpa vidare!
Kram

#7 - - Micke:

Hej,
Kom igen nu tjejen,nu ärrä länge sen du vise livstecken vötte. Skriv nåt och lyssna på Annie,det är så som hon säger å en vacker dag så sliter du dig ur detta destruktiva du har runt dig.

#8 - - Jussi:

Hej!

Jag tror att du måste börja nysta upp dina problem genom att ge dig själv kärlek. Gör små saker för dig själv som du tycker om (och som är bra för dig), så att du ser att du älskar dig själv. Är man snäll mot sig själv så tror jag att man ser mer av det positiva hos sig själv, och vice versa. Men det kan ta år att få må bättre men håll ut, du har ingen brådska. Du är värd all hjälp och värd att få må bra precis som alla andra.

#9 - - Jussi:

Tillägg.


Oavsett vad andra tänker tycker om dig ge inte upp kärleken till dig själv.
Du är värdefull.

#10 - - Lisalucidor76:

Ensamhet är det allra värsta. Jag hoppas verkligen du ska få stöd och hjälp men framförallt omtanke av någon som kan minska på din ensamhet. Du är värdefull! Men det är svårt att ta in det när man mår så där dåligt. Rädsla och ångest är så begränsande. Du har all rätt att få en bra hjälp för dig. Var rädd om dig. Ge inte upp.

#11 - - Lisalucidor76:

Ensamhet är det allra värsta. Jag hoppas verkligen du ska få stöd och hjälp men framförallt omtanke av någon som kan minska på din ensamhet. Du är värdefull! Men det är svårt att ta in det när man mår så där dåligt. Rädsla och ångest är så begränsande. Du har all rätt att få en bra hjälp för dig. Var rädd om dig. Ge inte upp.

#12 - - Anonym:

♥ kramar om dig

Upp