Min sociala fobi

Jag hatar denna sociala fobi!!! Att inte ens kunna gå en kort promenad, gå och handla, ja bara att stå utanför huset utan att få världens panikångest!
Jag har nu lidit av detta i över 15 år! Det är helt sjukt och det blir inte bättre! Trots alla lugnande, alla olika psykologer, terapeuter, sköterskor, läkare. Jag fattar inte hur man kan vara så rädd! Det är som att jag är rädd för att bli avslöjad. Från vad vet jag inte men jag känner mig ständigt jagad, iaktagen, är på helspänn, får svårt att andas. Känner mig ful, fet, konstig. Känns som att ALLAS blickar är på mig. Att folk står i sina fönster och kollar på mig, iaktar varenda steg jag tar och dömer ut mig.
 
Tror att folk skrattar åt mig och jag känner mig totalt värdelös. Som ni förstår tar detta all min energi och jag har förstått att det inte är konstigt att jag känner mig totalt utmattad.
Att varenda dag spänna varenda muskel och vara så fruktansvärt rädd. Det är helt sjukt och det är fruktansärt att hela tiden tänka vad andra ska tro och tycka om mig, att jag måste vara "perfekt" för att betyda något.
 
Så det är inte konstigt att jag väljer att gömma mig i min lägenhet där jag slipper alla blickar och rädslor för människor men samtidigt blir jag ju totalt deprimerad av att bara vara hemma hela tiden. Det värsta är att jag tror inte att jag kommer komma över det. Det har pågått så länge nu att det känns omöjligt och jag är så ledsen över det. Ändå utsätter jag mig för det nästan varje dag.
 
Jag har många andra problem också men jag kan säga att alla mina problem bottnar i denna sociala fobi/ångest. Den har förstört hela mitt liv. Har inte kunnat göra vad jag vill på grund av min starka rädsla för människor.
Kan inte beskriva hur hemskt det. Hjärtat slår, paniken skriker i mig, blir totalt handlingsförlamad. Skakar i hela kroppen...Och detta trots att jag äter flera olika ångestdämpande varje dag. Jag kan till och med ibland ha träningsvärk i bröstet på grund av att jag spänt mig så mycket av ångest.
 
Åhh om det ändå kunde få ett slut! Hur kan det bli såhär galet hemskt?!
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
Allmänt | |
#1 - - a:

känner igen mig så mycket...

#2 - - Anonym:

Känner igen väldigt mycket.. Och sen det där konstiga i att ibland går det lite bättre och sen plötsligt blir det sämre igen.. hoppas att du mår bättre nu iaf!

#3 - - Sari:

Sökte på lyrica och råkade komma in på din sida :-) Jag förstår dig precis, jag lider själv av social fobi och har haft det i över 20 år!! Hur gick det med lyrican, lyckades du sluta med medicinen sedan?
Kram

#4 - - Clara:

Hej fina! Det låter oerhört jobbigt det du beskriver. Jag själv har haft liknande problem under min uppväxt men jag har nu arbetat bort det.

Jag går nu sista året på gymnasiet och skriver därför ett gymnasiearbete om just social fobi. Skulle du kunna tänka dig att svara på lite frågor via mejl eller din blogg?

Kram och ta hand om dig

Clara

Upp