Uppdatering

Nu var det längesen jag skrev här igen...
Måste bara skriva av mig lite. Jag har haft en ovanligt lång mörk period, ja totalt svart har det varit. Ville verkligen ge upp men något hände som fjorde att jag kunde ta mig upp i alla fall en liten bit.
 Mitt liv är ett helvete varje dag och jag känner dån hemsk hopplöshet och jag har dagar då jag verkligen vill avsluta alltihop. Det hade varit enklast men jag vill inte ge upp. Jag VILL verkligen ta mig ur det här och jag vill kämpa och det är vad jag gör nu. 

Min sociala fobi är fruktansvärd och har inte blivit bättre. Det är fortfarande lika jävligt varje gång jag går utanför dörren och jag hatar det!!! 
Det förstör så otroligt mycket och det är ingen annan än jag själv som förstår hur fruktansvärt det är! Och det stör mig! Jag vill att andra ska förstå att vissa saker som "normala" människor tar för givet är en mardröm för mig. 

Jag har blivit så isolerad och det är svårt att bara ta en promenad men nu känner jag att jag inte bara kan sitta/ligga här i soffan. Jag vill röra på mig! Vill få upp min motion igen. Vill gå ner i vikt. 
Jag gör så gott jag kan i alla fall och jag får tvinga mig ut på dessa mardrömspromenader för jag måste röra på mig. Mår bättre då. 

Problemet med lyrica är kvar. Jag är beroende och jag vill bli av med den men jag klarar det inte. Den är min livlina men också min värsta fiende. Den förstör mig men den hjälper mig. Kan inte förklara det bättre. Jag förstår bara inte hur jag kan ha sååå stark ångest trots alla mina mediciner! 

Jag vill bli bättre! Just nu alla fall. Imorgon kanske jag inte alls vill. Mitt mående ändras ju hela tiden. Så jag försöker verkligen ta vara på de dagarna då jag mår något bättre. 

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde få må bättre, våga lite mer och att ångesten kunde minska. 
Just nu hoppas jag bara att jag ska få må lite bättre under julen så att jag klarar av att vara med min familj. Usch jag tycker verkligen inte om julen längre. Tycker det är hemskt med alla helger, speciellt efter att min älskade pappa försvann. Men jag ska försöka för hans skull. Åh vad jag saknar honom och öbskar så att han var här. 
Min älskade❤️

Jag träffade min läkare i veckan och det verkar som att jag efter jul ska börja hämta min medicin på mottagningen varje dag så att jag inte ska kunna ta mer än vad jag är ordinerad. Det blir jobbigt men jag vet att det är bra och jag blir tvungen att komma ut varje dag. 

Det är en evig kamp men jag hoppas att jag en dag ska vinna den. 

Kram❤️


Allmänt | |
#1 - - Annie:

Hej! Jag ville bara säga att jag läser din blogg och att jag tror på dig. Du kommer klara detta, du är värdefull oavsett om det känns så eller inte. Man kan känna genom det du skriver att du verkligen är en fin person, och en oerhört modig sådan. Så fortsätt kämpa, jag tror på dig! Kram

#2 - - Annie:

Hej! Jag ville bara säga att jag läser din blogg och att jag tror på dig. Du kommer klara detta, du är värdefull oavsett om det känns så eller inte. Man kan känna genom det du skriver att du verkligen är en fin person, och en oerhört modig sådan. Så fortsätt kämpa, jag tror på dig! Kram

#3 - - Anonym:

Tack så mycket för din kommentar. Det betyder mycket. Kram

#4 - - jessica:

Kom ihåg att det du känner idag inte alltid finns där i morgon. När jag fastnar i min ångest är en stor del av rädslan för att den inte ska försvinna.

Upp