Vill tillbaks

Gårdagens dag och kväll var det värsta jag upplevt på länge! Ville seriöst inte leva just då. Kan inte påstå att det är mycket bättre idag...har haft jävulsk ångest! Ville inte gå upp i morse..orkade inte ens gå och öppna dörren när personalen ringde på...så efter tag gick dom in med nyckel...Hon kom in och tvingade upp mig. Var så arg över det! Jag sa att jag inte vil göra nånting idag men jag gick med på att ta en promenad..så vi gick en bra bit och jag kunde få prata om mina problem..Det kändes lite bättre efter det men nu när jag sitter här i lägenheten igen börjar jag känna av paniken. Jag vet inte vad jag vill!

Jag är trött på det här...Jag är trött på människorna och jag har börjat tvivla starkt på om denna behandling här vekligen kan hjälpa mig.

Hela denna veckan har varit så hemsk! Fattar inte hur man kan må så dåligt...Har inte pratat med någon förutom personalen då...orkar inte svara när det ringer. Jag vill inte umgås med någon närjag mår såhär. Och jag vet att man ska göra tvärtom men jag fixar det inte...

Jag är på helspänn hela tiden...nu tilll och men´d när jag är ensam! Jag kan bara inte slappna av. Jag känner mig svag i hela kroppen, skakig och vääldigt trött. Jag vet inte hur jag ska klara nånting och imorogn är det nyår...som om jag brydde mig. Vill inte göra nånting...

Min mamma kanske kommer hit en sväng imorgon och jag är lite orolig för det...vi går inte så bra ihop..Hon komemr iofs bara vara här en kort stund..hon ska ju vidare till min moster och fira nyår. De har sagt att jag får följa med men vet inte om jag vill det. Får se hur jag känner mig imorgon. 

Personalen vill att jag åker ut till behandlingshemmet men inte en chans att gör det! Fy fan! Då sitter jag hellre själv i lägenheten. Känner att jag vill vara där så lite som möjligt. Jag vet inte hur det blir på måndag när jag är tvungen att åka dit..Jag vill inte! Men åker jag inte dit så kommer jag antagligen mista min plats här-.--men det kanske är dags för mig att lämna detta stället..Jag vet inte...Vet ingenting längre. 

Känner bara att jag tappat hoppet om allt och jag vet inte hur jag ska få tillbaka det...Om det ens går. Och vart har min glädje tagot vägen? Varför känns allt så svart?

Åh vad jag längtar tillbaks till tiden för många, många årsen då jag jag inte hade dessa problem och det mesta var bra.

Tänk om den tiden kunde komma igen...




Allmänt | |
#1 - - Michelle:

Ge inte upp. Alla har bra och dåliga dagar. Tillåt dig själv att må skit ibland. Jag hoppas att det iaf ger dig liiite att skriva av dig här :). Önskar att det fanns något jag kunde göra för dig! Men vet att det är svårt att komma ur sina negativa tankar :(.

#2 - - Michelle:

Tänk inte på gamla tider, det känns alltid som att det var bättre förr. Tänk istället framåt :) även om det kan vara svårt. Föreställ dig en bild av hur du önskar dig att du var i sociala sammanhang, o se den bilden framför dig varje dag. Få dig själv sen att TRO på den bilden. Kan ta tid, men jag tror att det kanske kan hjälpa lite på vägen :). O du. Om du kan stanna i lägenheten i morgon så unna dig lite gott o mys till det ordentligt med lite levande ljus. Det förtjänar du! Massor med varma kramar till dig :)

Upp